Förtroendet för forskare minskar. Andelen som tror att astrologi är en vetenskap ökar och två av tre anser att larmrapporterna är för många. Det visar den nya VA-barometern.

VA har med hjälp av Novus Opinion frågat drygt 1 000 svenskar hur de ser på vetenskap och forskare. Mätningen är den åttonde årliga sedan 2002.

− Vi ser en nedgång i de positiva attityderna jämfört med i fjol. Samtidigt finns en stor enighet om att forskarna är nödvändiga för att lösa mänsklighetens problem. säger Karin Hermansson, utvecklingschef VA.

75 procent har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, en minskning med tre procentenheter jämfört med förra året. Motsvarande förtroende för företagsforskare är bara 48 procent. Tre av fyra skulle rekommendera någon de känner att bli forskare.

Två av tre anser att det publiceras för många larmrapporter.
− Det finns en trötthet på larmen, och den kan påverka synen på forskningen i stort, säger Karin Hermansson.

På en öppen fråga om man tagit del av nyheter som kan ha påverkat förtroendet för forskare negativt är det vanligaste svaret just larmrapporter. Andra återkommande svar är fusk och oetisk forskning, svininfluensan, motsägelsefulla bud om kost och hälsa och att forskarna är oeniga.

Svenskarnas tilltro till forskningens möjligheter är trots allt stark, särskilt inom områden som miljö och energi. Två av tre tror att forskningen kan bidra till att bromsa klimatförändringen. På fem år har andelen nära nog fördubblats.

Åtta av tio tycker att det är viktigt att satsa statliga medel på att utveckla kunskap om lärande för att förbättra elevers prestationer, medan bara tre av tio vill satsa på att utveckla kunskap om religioner för att underlätta integration.
– Sådant som berör människor direkt i vardagen anser de också är viktigt att forska om, säger Karin Hermansson.

16 procent bedömer astrologi som en vetenskap, vilket är en liten uppgång sedan i fjol. Internationellt sett tror dock jämförelsevis få svenskar att astrologi är vetenskapligt.

Attityderna påverkas något av ålder och kön men framför allt av utbildningsnivå.
− Ju högre utbildning, desto mer positiv syn på forskning och desto lägre tro på astrologi, säger Karin Hermansson.

Ungas intresse för att bli forskare har sjunkit med sex procentenheter jämfört med i fjol. Tre av tio kan tänka sig en forskarkarriär medan en av fyra kan tänka sig att bli ingenjör.

Ladda ner VA-barometern 2009/10 (pdf)

Cissi Askwall